Under tidig medeltid domineras Europa av olika germanska och gotiska stammar
som trycks undan av folkvandringen från öster. Hunnerna med Attila i spetsen drar
fram över europa. Italien består av flera splittrade riken och hertigdömen med
mycket av romersk influens. Langobarderna förenar senare större delar av Italien
och behärskar Italien mellan åren 568 till 774. Ursprungligen kom Langobarderna
från Skandinavien och vandrade ner via Elbe för att först bilda rike vid
Donauområdet.
Under samma tid förenar och erövrar Frankerna
större delar av nuvarande Frankrike samt södra
Tyskland. År 773-774 erövras Langobardernas
rike av Karl den store.
Karl den store blev krönt till kejsare år 800 av
Påven Leo III lägger under sig större delen av
det område som hölls av Romarna i västeuropa.
Med Karl den store inleds ett nytt skede i den
europeiska krigskonsten.
Under Karl den stores utvecklas den frankiska
användingen av rytteri och ett nytt sätt att
inskriva män för skydd av riket.
Istället för att inkalla alla vuxna män så fick personer som ägde ett visst mått av
mark lägga till statens beskydd en viss mängd av utrustning. För att kunna möta
Avarernas beridna bågskyttar liksom Lombardernas och Saracenarnas pansrade
härar måste proportionerna av rytteri ökas i Karl den stores här. År 803 bestämdes
att en man som ägde fyra mansi (en mansi = 15 hektar) skulle bidraga med sköld,
lans, svärd och dolk samt en man som bar den utrustningen.
Rustningarna utvecklades mer och mer under medeltiden. Den kom att bli
heltäckande och högt utvecklad.
Vikingar kom att invadera både nuvarande
Normandie och Storbrittanien, deras mest
populära vapen var svärdet, men för många
symboliserar bruket av stridsyxan som inte
användes av något annat folk vikingen.
Förtroendet mellan kungar eller kejsare växte fram
genom att vasaller som hertigar, grevar och
baroner stödde kungahuset i gengäld mot att de fick behålla eller låta sina
förläningar gå i arv. I grevskap och hertigdömen utgjorde samtidigt den feodala
fursten rättskipningen i förläningen.
Frankerriket delas så småningom i flera riken men de dominerande är Frankrike och
Tyska riket.
Under denna tid börjar kyrkans auktoritet att öka och den religiösa förnyelsen
sammantaget med de turkiska seldsjukerna leder till korstågen.
Under flera korståg skapas kungariket Jerusalem samt flera mindre feodalstater
som Antiochia och grevskapen Edessa och Tripolis. Stridigheter mellan olika furstar
och samt de kristna staterna sinsemellan försvagar dem dock. En stor fördel för de
kristna är oenigheter mellan seldjuker och fatamiderna.
År 1270 beger sig Frankrikes konung Ludvig IX i det sjunde korståget till Tunis
och omkommer tillsammans med en stor del av sin här. Det markerar slutet på
korstågen.
Riddarordnar bildas vid tiden för korstågen. De förenar asketiska och ridderliga ideal
(munklöftenaom fattigdom, kyskhet och lydnad; riddarnas uppgift är att skydda
människor i trångmål). Härifrån springer mycket av vår nutida uppfattning om
riddare upp.
Det självförsörjande jordbruket och naturahushållning som hade dominerat sedan
romartidens handel hade mer eller mindre upphört och penningstocken haft mindre
betydelse.
Men under Hansans tid börjar handeln åter öka och karavanerna från fjärran östern
börjar föra exotiska kryddor och annat till västeuropa.
Nu hade man ett system med beriden trupp kombinerat med fotsoldater och
belägringsmaskiner och annat i deras arsenal. Men huvudsakligen stred man för en
kung eller en furste. Men idéer förändras.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakåt |