ROBECK´S WEB
ÖRLOGSHISTORIA

 

Dreadnought

Trots att amerikanerna hade påbörjat South Carolina-klassen fem månader tidigare, hade Storbritannien färdigställt fartyget Dreadnought på rekordtid. En ny epok i fartygsbyggandet hade startat. Dreadnought var det första slagskeppet med enhetlig bestyckning.

Dreadnought hade fler nyheter; kolvångmaskinen hade ersatts av ångturbinen. Inte bara blev Dreadnought snabbare, utan även lättare att underhålla och mer driftstillförlitlig. Faktum är att hon blev också billigare. För samma summa som man tidigare fick 29 slagskepp kunde man bygga man 30 Dreadnoughts.

Dreadnought gjorde i ett slag alla flottor omoderna. Kapplöpningen startade nu på nytt när alla flottor kämpade för att bygga upp sina Dreadnoughtsflottor.
Namnet Dreadnought blev synonymt med stora slagskepp med enhetlig bestyckning. De huvudsakliga rivalerna var Storbritannien och Tyskland, även om kapplöpning skedde mellan Italien och Frankrike och mellan USA och Japan.
Storlek och beväpning ökade på respektive nations slagskepp samtidigt som en ny typ av fartyg klev upp på arenan. Slagkryssaren. Det var en korsning mellan slagskeppets beväpning och kryssarens fart och uppgifter. Kryssaren var den moderna motsvarigheten till fregatten som skulle spana och rapportera vilka aktiviteter och positioner fiendens fartyg uppehöll.
Något måste kompromissas, i detta fall för att nå den åtråvärda farten var det bepansringen, fartygets skydd mot beskjutning som strök på foten.
Något som visade sig ödesdigert vid Skagerackslaget 1916 under första världskriget, då slagkryssare möte slagkryssare. Dessa var bara byggda för att tåla beskjutning av kryssarartilleri, vilket resulterade i att tre engelska slagkryssare sprang i luften.

Efter kriget ökades ansträngningarna på nytt för att överträffa varandra. Detta
till gränsen på bankrutt. När 1921, alla stormakter möttes för att underteckna
Washington-avtalet. Den tidens SALT-förhandlingar.
Washington-avtalet innebar ett tioårigt uppehåll i slagskeppsbyggande, med vissa undantag, en maximal gräns för det örlogstonage som varje nation fick bygga samt ramar för tonage för varje fartygstyp.

Vid denna tid hade maskinella framsteg gjort det möjligt att bygga slagskepp
med slagkryssarens fart, varvid de två typerna sammanföll.

Slagskeppet vidareutvecklades och höll sin position som den främsta
exponenten för makten till sjöss fram till en bit in på andra världskriget.
Där skulle händelserna hinna ikapp slagskeppet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakåt

 


Henrik W. Robeck

E-post: henrik@rokkor.de

Copyright © 2001, Henrik W. Robeck, granskad 21 juli 2005
URL:
http://www.rokkor.de