Washington-avtalet

Avtalet innebar i storhet följande:

USA och Storbritannien fick bygga örlogsfartyg upp till en gräns på totalt 500.360 ton respektive 580.450 ton örlogstonage. Japan fick bygga 301.320 ton, Frankrike och Italien 221.170 ton respektive 182.000 ton.

Slagskeppens deplacement får högst vara 35.000 ton med maximalt 40,6 cm kanoner (16 tum). En säkerhetsventil fanns om någon annan makt bröt mot avtalet fick man bygga slagskepp på upp till 45.000 ton. Detta mättes i standardton vilket är fullt bemannade, rustade utom bränsle och matarvatten.

Kryssare får uppgå till högst 10.000 ton med maximalt 20,3 cm (8 tum) kanoner för tung kryssare. Högst 15,5 cm (6 tum) för lätt kryssare.

Hangarfartyg få deplacera högst 27.000 ton. Ombyggda slagskepp tilläts uppgå till 33.000 ton.
Detta var huvuddragen med vissa tillägg för hur stor del av tonaget som fick utgöras av respektive fartygstyp, hur många slagskepp som fick byggas om till hangarfartyg, hur många fartyg som varje nation fick bygga färdigt innan ett världsomfattande moratorium på skeppsbyggnad som skulle träda i kraft (av slagskepp).

Bakåt