Vilka är processorna för persondatorer som har suttit under huven på våra datorer.
Den frågan ska vi adressera här.
Det blir mycket en historia om företaget Intel eftersom de har legat i grunden för mycket av mikroprocessor- tillverkningen.

Intel var en av de första som lyckades tillverka en mikroprocessor, 4004 processorn. En 4 bitars mikroprocessor tänkt för reglering av trafikljus 1971. Intel släppte efter några år 8008 processorn, bara ett halvår före Motorola släpper sin 6800 processor.

Flera andra tillverkare av processorer släpper produkter med bättre och smartare adressering av register och flaggor. Zilog släpper sin Z80 som används för datorer med CP/M, ett operativsystem som var poplärt före Microsoft släppte sin DOS.

När IBM släppte sin persondator 1981 satt det en nedskalad 8086 processor i den.
8086 med sexton bitar bred datorbuss var helt enkelt så före sin tid att varken buss, UART eller andra kringsystem existerade helt enkelt. Därför användes 8088
processorn som var 16 bitar internt, men 8 bitar externt för kompabilitet med existerande komponenter. Du kunde adressera smått löjliga 1 megabyte av minne på en tid då mainframes eller stordatorsystem hade kanske 512 kb minne.

80188 och 80186 processorerna gick ganska obemärkt förbi i PC-världen. De hade
integrerat vissa komponenter som låg på moderkortet tidigare och var svårt att tillverka en dator som var kompatibel av dessa processorer. Den fick dock användning bland tillverkare av nätverkskort.

80286 processorn var en formidabel processor när den släpptes 1984. Med 24 bitar
bred adressbuss kunde den adressera oerhörda 16 MB minne.  Den arbetade internt
och externt med 16 bitar. Den tillät att man gick in i skyddat läge.

När 80386 pocessorn släpptes 1986 var det en smärre revolution i datorvärlden. Den tillät användandet av skyddat minne. Program skrivna för 8088 processorn kördes i
speciella virtuella 8088-fönster i skyddat läge. Den arbetade i 32 bitar intern och externt.
Det fanns en 80386SX processor som hade en 16 bitars buss för kompabilitet med
kringsystem för 80286 processorn och lanserades som en budgetprocessor.

1989 var det dags för en ny processor från Intel; 80486. Den var i mycket lik 40386
men den hade intern cache på 8 kb vilket gav betydliga prestandahöjningar. Den hade full pipeline av operanderna och integrerad matematikprocessor.
Intel lanserade klockdubblade processorer på denna processor samt en budgetvariant 80486SX som egentligen var en 4386DX med bortbränd matematikprocessor.

Intel Pentium lanserades 1993 var det en helt ny typ av processor. Inte bara var den superskalär, det vill säga att den utnyttjade superpipelining av bearbetningen av kod, utan den hade tagit ett radikalt steg ifrån den gamla 80x86 arkitekturen och arbeter med en dekoder som översätter 80x86 koden till enklare RISC-kommandon.

Pentium Pro lanserades som ett försök att få in en fot i marknaden för arbetsstationer för CAD och avancerad grafisk bearbetning 1995.
Bygger vidare på Pentiumprocessorns superskalära design men med en stor nivå två cache i samma chips-kapsel. Var mycket dyr och arbetade i 180 och 200 MHz.

När Pentium II processorn släpptes 1997 var det egentligen Pentium Pro chipet med cachen integrerat på samma chip fast bara 32Kb. Den släpptes också i ett integrerat packet som monterades på ett slot istället för IC-pin paket.

Konkurrenterna Cyrix och AMD hade till en början kopierat Intels processorer och sålt pinn komptaibla produkter med åtal om patentintrång med mera från Intel. När Pentium introducerades sålde man egna produkter med liknade hårdvaru dekoder för 80x86 kod till RISC-liknade kommandon.
NexGen var en tillverkare som köptes upp av AMD.

Idag är det som AMD design Athlon 64 som är marknadsledande än Intels motsvarighet Pentium 4. Den kan adressera mycket större adressmängder tack vare sin 64 bitars buss och arbetar effektivare. Intel som tidigare hävdade att Itanium var enda vägen för 64 bitar har nu gjort en serverprocessor som kopierat AMDs Opterons X86-64 kodsystem.  

Bakåt